Monark är kända för att bygga kvalitet. Denna gedigna lilla seglare som är konstruerad av Pelle Petterson är inget undantag och utgör ett bra exempel på att enkelt kan vara bra, kan hålla hög kvalitet. ”Svensk” kvalitet skulle man kunna säga – enkel, gedigen och pålitlig, genomtänkt, stolt men blygsam…
Grundgående bulbköl utgör halva deplacement. Frihängande roder (och liten fena för kusstabilitet) – fungerar bra enligt ägarna…
Fakta
| Längd öa: | 5.4 m (18 fot) |
| Längd vl: | 5 m |
| Bredd: | 2 m |
| Djup: | 0.85 m (0,95 m enligt andra källor.) |
| Deplacement: | 800 kg |
| Kölvikt: | 400 kg |
| Krysställ: | 13,5 m² |
| Lystal: | 0,85 |
| Skrovtyp: | Plast |
| Motor: | Utombordare |
| Konstruktör: | Pelle Petterson |
| Prod. start: | 1972 |
| Prod. stop: | 1977 |
| Antal prod.: | 255 st |
| Masthöjd: 7,30 / 7,80 meter | |
| Tillverkare: | Monark Crescent AB |
Inredningen är enkel – men det och avsaknaden av skarndäck ger rymd åt salongen…
Inredningens disposition är väldigt enkel och välutnyttjad med längsgående kojer utmed skrovsidorna utan några skott emellan. Knökar man ihop sig finns det i teorin fyra kojer varav två (delvis) är stickkojer, men då har man väldigt lite stuvutrymme kvar att tillgå i båten. I praktiken fungerar båten – enligt ägaromdömen på Maringuiden.se och Sailguide.com – alldeles förträffligt för två vuxna med eller utan en fripassagerare… Med fyra personer ombord blir det trångt även om det går. Båten upplevs som betydligt större än vad den verkar tack vare sin enkla layout och avsaknaden av skarndäck, vilket skapar betydligt mer rymd och inte minst bekvämlighet i salongen som har full sitthöjd och fullängdkojer även för längre personer.
Midskepps vid ingången, under dynan på styrbords sida, gömmer sig en lucka till ett enkelt fotogenkök med flamskydd. En låda under sittbrunnsdurken fungerar som köksförvaring/utdragsmatlåda. Bordet sitter på maststöttan och är stabilt och smidigt att använda, eller hissa i taket och ur vägen.
Utrymmet utnyttjas verkligen till max – men tyvärr verkar kölsvin, perfekt för sval förvaring, endast finnas på de sista årsmodellerna. Notera luckan till fotogenköket närmast ingången på styrbords sida och utdragslådan under ingången. Bordet är stabilt, höj och sänkbart och sitter på maststöttan som sedvanligt…
Monark 540 byggdes från 1972 till 1977. är utförandet på topp från 1974 och framåt. De första årens båtar är (enligt vad undertecknat har kunnat utröna) ganska kala invändigt, medan senare årsmodeller (from 1974?) har tygpåsar längs skrovsidorna för stuv, och de sista årsmodellerna är de finaste och har en välgjord innerliner med stuvfack och integrerade hyllor, innertak, och täta, tjocka röda dynor…
Senare årsmodeller av Monark 540 hade en fin innerliner (med kölsvin?) och bättre dynor – ännu mer inbjudande…!
Sittbrunnen är relativt rymlig för två personer, och trång om man är fler än så. Tack vare att skarndäck saknas har Petterson kunnat dra ut friborden mot aktern vilket förutom att det gör att båten går ovanligt torrt även borde kunna fungera som bra ryggstöd. Tyvärr medför det även ett jättekliv på säkert runt en halvmeter när man ska upp på däck, vilket känns rätt vanskligt. Rullgenua/-fock är nog att rekommendera – speciellt om man seglar ensam.
Självlänsen är – som alltid verkar det som – lite lågt placerad, men det är väldigt få som har klagat över den för en gångs skull.
Monark 540 har ingen skjutlucka under sprayhooden utan nöjer sig – precis som den jämngamla Hydran – med en förhöjning och en lutande dörr-öppning. Utan skarndäck blir steget till/från däck ganska högt och vanskligt – det enda man har att hålla sig i är bommen…
Seglingsegenskaperna är trygga och bra! ”Trevliga” säger Curt Gelins omdöme – speciellt med den högre riggen. Båten har partialrigg och är mycket styv och säker med höga fribord. Men den är ”vindkänslig” på så vis att den är närmast underriggad. Båten seglar och driver på mycket fint, torrt och tryggt i ökande vindar även om den är lite dålig på att ta höjd på kryss med genuan och stampar, framför allt i motsjö. Men i svaga vindar är man i princip hänvisad till ”järngenuan” enligt ägarna – fast där räcker iofs en liten snurra på 4 hk för att ge båten en naturlig marschfart på uppemot 5 knop. Därför höjdes masten efter kundernas önskemål med en halv meter 1976 till en höjd av 7,80 meter över vattenlinjen för att ge mer fart i lättare vindar. Den ökade segelytan lades företrädesvis i storseglet för att ge båten mer fart och driv – och tack vare sin stabilitet och styvhet gör den nya riggen att båten verkligen kommer till sin rätt.
Inte ens med den högre riggen är Monark 540 någon snabbseglare (båten har ett lys-tal på 0,85), men däremot en väldigt lättseglad, säker och trevlig liten segelbåt som tål busväder och är gediget byggd. En tuff och trygg liten jätte skulle man kunna säga.
