Det är min före detta fru som är ägare utav henne. Ska bli en fin vecka tror jag, det blev en rivstart för henne när hon kom så begav jag mig ut på 7,5 km promenad, det var inga problem för henne. Men det märktes att hon inte var van vid att gå i koppel, men det kommer hon att lära sig den kommande veckan. Trodde tikar var lite lugnare det är väl det att jag är van vid en pensionär som Fritjof, Flisan skulle nosa överallt så man får inte ha för bråttom.

Ska under veckan gå runt Göta det är 10,5 km den vägen jag går, där finns det stora ytor för henne att gå utan koppel, hon är inte så van att ha koppel på sig.

Hunden kallas för människans bästas vän och det ligger en hel del sanning i det uttrycket, man mår mycket bättre rent psykiskt och skulle jag bli sämre så ställer min dotter upp och backar upp för mig. Det är också massiva andra vinster med hund, inte bara den psykiska vinst som man får utan även socialt, då menar jag inte bara det sociala förhållandet mellan mej och Flisan utan också utan mellan mig och andra hundägare, ibland inte enbart positiva om man inte har koppel så är man inte alltid så populär.

Flisan löper nu, så det var en del hanar som gärna ville umgås med henne och hon ville nog hälsa lite närmare på dem också, men jag förvånades att hon lydde så bra när jag sa till henne att stanna, det hade aldrig Fritjof klarat, han skulle inte lyssna på mig om det kom en löptik. Men det hade nog med att göra att hon valde själv när han ville lyssna eller ej, jag minns Fritjof som unghund, då lydde han på olika kommandon perfekt (förutom när det var någon snygg tik i närheten.

Men med åren så blev han sämre på det, kanske hade att göra med att han hörde sämre eller så var det för jag skämde bort honom vilket förde med sig att han jämt fick gå i koppel sina sista år, men den sista tiden såg han inget heller så det var rätt beslut att låta han vandra vidare till hundhimmeln hur ont det än gjorde i oss hos veterinären.

På ett sätt skulle jag väldigt gärna ha en hund igen, det får mig att må bra och man har en vän som man alltid kan lite på, men också för att en hund gör att man måste gå ut med promenader vilket även fysiskt kommer i bra form, man blir samkörd med en hund och man förstår varandra. Det blir ett samspel.

Men det finns såklart saker för mig som talar mot att skaffa hund, dels skötsel och trimning men sen är det en frihet att vara ensam, jag åker bort när jag vill utan att behöva ha någon som tar hunden åt mig. Sen vet jag inte när jag ska flytta till Karlstad och var för boende som jag kommer att där så får nog avstå hund.

Flisan har gjort sig hemma här och ligger jämte mig när jag sitter och skriver, hon vill inte läggs sig i Fritjofs korg utan föredrar att ligga på golvet.

Ser fram mot en mysig vecka med Flisan