Krokstrand och Schizofreni

Att kålsupa betyder bokstavligen att man äter kolsoppa men uttrycket "lika goda kålsupare" betyder bildligt att flera personer är likställda (på ett negativt sätt).

Uttrycket kommer av ordet "supa" som ungefär betydde att man sörplade. Att vara en "lika god kålsupare" betyder alltså att man sörplar kålsoppa precis som någon annan, att man varken gör det bättre eller sämre än någon annan

Ja tanken ven fram och tog mej med överraskning, när min mamma sa det till mig, ja vi är lika goda kålsupare uttrycket träffade mig och jag kom att tänka på det hela vägen hem från mamma.

 

Ja åren flög förbi mig och jag kan inget göra för att få dem tillbaka, har så mycket som jag velat ge men allt befinner sig i ett svagt töcken av känslor som tillsammans blandar sig till en mix av självanklagelser.

 

Ja, Krokstrand var ett fint ställe att växa upp på och jag kan inte annat än beklaga att jag valde att flytta söderut, hade jag då vetat om min diagnos så hade jag kanske aldrig tagit det beslutet, javisst säger ni, men hade ändå haft för trångt hus för fyra barn?

 

Nej, jag tror inte det, man hade anpassat sig och barnen hade lärt sig leva med den omgivning som gav mig sådant lugn, när jag fick min första psykos 1991 så viste jag inte var det var frågan om, jag hade precis fått en son och jag hade ett jobb som jag gillade. Men, jag ville ej gå samma steg som mina tankar, detta fick mig att må dåligt och jag tror aldrig jag kan komma över så mycket illa jag gjorde så många personer bara på en vår.

 

Själv hade jag ingen aning om vad stod på. Men man kan inte skylla allt på att jag inte hade en aning, för visst var jag vid medvetande när jag sa och gjorde saker som sårade själen på så många. Det får jag leva med, finns ingen som kan göra det ogjort.

 

Nu när jag fått min diagnos Schizofreni så ser jag saker klarare, jag har upplevt så mycket efter dessa tillfällen både när det gäller familj och arbete 

 

Jag hoppas att det går bra för er alla, ja ni vet säkert ni som läser detta

 

Nu när jag närmar mig det 60 så går ändå tankarna tillbaka på när jag fyllde 30 och firade med ett stort kalas i folkets hus, kan känna hur glad jag kände mig då och så många som kommit för att fira mig, jag är skyldig alla ett stort tack, ett tack som jag kanske inte då möjliggjorde för mig själv, var även då inne i dimman.

 

Ja, någon klarhet i mitt eget beteende fick jag inte förrän 2007 när diagnosen Schizofreni något som kanske det inte just då satte så stora förhoppningar till hur mitt fortsatta liv skulle se ut, efter sommaren 2007 så var jag fast övertygad att jag skulle tillbringa mesta tiden på psykavdelningar och instutitioner.

 

NU, när jag är utan jobb och ser tillbaka på tiden både som förskollärare och som Volvoanställd så kan jag se det så mycket klarare och vet att jag kan klara att gå vidare utan krav.

Det som har skett det har skett, jag kan inte göra det ogjort, men ni ska veta att alla ni som var inblandade, jag älskar er alla.

 

Sen om det hjälper, de flesta av er kommer sannolikt inte läsa detta och följaktligen inte ha någon aning om vad jag stod uppe i. Jag visste det ju ej själv.

 

Men det är ingen ursäkt.

 

 

Min moster fyller år idag och jag önskar henne ett stort grattis på födelsedagen, hon var en av dem som kom till folkets hus i Krokstrand när jag fyllde 30.

 

 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: