En arbetsplats för många olika yrkesgrupper, från förskola till Volvo, ett stort steg för mig. Från att ha jobbat på dagis, något som jag var mäkta trött på så fick jag nu chansen till något helt nytt.

Vägen till Volvo gick via en kurs på Lindholmen, förberedelse inför industriarbete. Kursen var inga problem att klara av, var enkla ämnen, men efter 8 veckor på kurs var det meningen att man skulle få en anställning på Volvo.

Jag kom till en produktionsledare på anställningsintervju, Han var negativ till en anställning av mig av två orsaker, dels min ålder, jag var då 35 år, dessutom hade jag studerat på högskola och den allmänna meningen var att de som hade högskolestudier blev inte långvariga på Volvo.

Dock hade jag tur, hon som var rektor på Lindholmen där jag gått kursen var min moster och hon tog och ringde till Volvo, dagen därpå så började jag att jobba där, fick börja på en bana som hette 2:6.

Det blev dock inte någon lycklig start, de var stora saker, inneskärmar och stödfångare och sådant som skulle monteras där och jag hade klara problem att klara att montera i rätt takt så efter två veckor så blev jag förflyttad till en bana som hette 2:7, där monterades taklister, hatthyllehögtalare, handskfack mm mm.

Där var det kul att jobba, var mycket småjobb inne i bilarna och från att ha jobbat som förskollärare så var det en befrielse att montera sina detaljer och gå till nästa bil och dessutom få en lön som jag aldrig kom upp i inom kommunal verksamhet. Efter ett par år fick jag bli utlånad till fabriken i Uddevalla för att justera färdiga bilar som det var något problem som behövdes lösas, var där ett halvår och sedan var jag tillbaka på Torslanda, fast kom då till en avdelning som hette vägprovkörning där jag jobbade med att köra rangerbil, man kan säga att det var som en taxi för dem som jobbade ute på gården. Trivdes jättebra, men tillslut så lade de ner vissa delar av verksamheten och jag fick flytta in på fabriken igen, jobbade kvällskift 15.24 till 24 tiden.

Började där jobbas med en hel del s.k. sidojobb, kvalitetsuppföljning och olika analyser vilket var ett fritt jobb, man var inte bunden vid banan.

Så blev det ett jobb ledigt som tjänsteman, som kvalitetsutvecklare, det jobbet började jag på år 2002. Det var väldigt roligt, man fick jobba med kvalitetsfrågor direkt kopplade till monteringen, jag hade verkligen kommit rätt, efter ett år så fick jag komma till ett annat jobb som marknadsanalytiker det innebar att man jobbade med kundundersökningar och försökte följafelen ner till montering. Det var ett roligt jobb som jag trivdes med.

Men inte blev jag långvarig där, blev tillbaka flyttad till min tjänst som K-utvecklare men jobbet hade förändrat sig sen jag var där sist, numera arbetade man mer centralt och inte direkt till produktion. Tyckte inte det var särskilt givande när jag visste att jag kunde göra mitt bästa om jag fick gå tillbaka till produktion som k utvecklare. Det hela slutade med att jag blev satt på en ren kontortjänst, det fixade jag inte så länge kom till en vaktmästaretjänst och efter det fick jag starka känningar av schizofreni, detta som jag hade tjänt i början av 90 talet slog nu till med full styrka, jag blev inlagd i fyra månader och sedan sjukpensionär

Även om jag hade lite otur så saknar jag alla kamrater jag hade där Sen följde skilsmässa något som tog styggt på mig, men nu känns livet bra, jag får rätt medicin och känner mig i balans